Sveriges konstitution – hur stark är den egentligen? Och utgår verkligen all offentlig makt i Sverige från folket? Och är riksdagen folkets främsta företrädare? Ett sätt att försöka förstå detta är att se på vår konstitution utifrån vad den innebär, hur den kan ändras, när den har ändrats och på vilket sätt den har ändrats.
Vad är en konstitution?
Ordet konstitution är latin och betyder bl.a. inrättning, stadgad ordning, fastställande och har till syfte att utgöra rättsregler för ett lands styrning. Konstitutionen ska med andra ord reglera hur utövningen av makt mellan stat och medborgare ska ske. I Sveriges fall är det fyra grundlagar med den nedskrivna ordningen av hur maktordningen i vårt land ska fungera.
De grundlagar vi har i Sverige är:
- Regeringsformen
- Tryckfrihetsförordningen där även Offentlighetsprincipen ingår
- Yttrandefrihetsgrundlagen
- Successionsordningen
Ändringar i grundlagarna:
I riksarkivet går att läsa: 1809 års regeringsform innebar en delning av makten mellan kungen, rådet (regeringen) och riksdagen, som då fortfarande kom att bestå av de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder. Även domstolar och myndigheter fick en självständig ställning och en Justitieombudsman inrättades. Maktdelningsläran, som skilde mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt, utövade stort inflytande på 1809 års regeringsform som kom att gälla till och med år 1974.
Sverige hade en kvarleva från ståndsriksdagen, ett tvåkammarparlament fram till 1971, då detsamma avskaffades. Dock blev det inte inskrivet i grundlagen förrän 1974 då parlamentarismen skrevs in i en ny regeringsform. En fundering är vad den gamla grundlagen föreskrev…
2010 ändrades Regeringsformen och kom att innefatta en mängd ändringar och tillägg. Samtliga ändringar går att läsa i svensk författningssamling SFS 2011:109, men nedan tar vi upp två ändringar vilka vi anser särskilt måste belysas:
”1 kap. Statsskickets grunder
8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen finns statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.”
Dock infördes ingen skrivning om en författningsdomstol, en domstol som finns i många andra länder och vars uppgift är att granska lagförslag och kontrollera om lagförslag strider mot grundlagen.
Hur kommer det sig att Sverige inte har en författningsdomstol? Vad är skälen till det? Är det för att våra politiker ska ha fritt handlingsutrymme? Avarterna av detta kan vi se följderna av i utvecklingen i Sverige de senaste ca 40 åren, enligt Tjänstemannakårens uppfattning.
”10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna, Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.”
Att medlemskap i EU skrivs in i grundlagen, och nästan helt utan debatt i samhället i stort, är det allt fler som nu ifrågasätter. Detta inte minst efter det att EU utvecklats till något annat än vad medborgarna fick folkomrösta om 1994, enligt allt fler debattörer och enskilda människor. Detta innebär att ett utträde ur EU skulle behöva en ändring i grundlagen, något som kräver två omröstningar med ett mellanliggande val. Man kan även undra om paragrafen gällande medlemskap i EU skulle ha passerat en författningsdomstol, samt om denna paragraf strider mot den så kallade portalparagrafen, ”1§ All offentlig makt i Sverige utgår från folket”.
En slutsats man kan dra, är att man satt portalparagrafen ur spel med 10 § genom att ett medlemskap i EU blev inskrivet i grundlagen. Kommer man att ändra grundlagen så att även medlemskap i NATO skrivs in i grundlagen?
Sverige har alltså ingen domstol som granskar regeringens och riksdagens arbete och lagförslag.
Man har sagt att detta ska kunna ske i alla domstolar, men hur skulle det gå till?
Hade ett medlemskap i EU skrivits in i Grundlagen om vi hade haft en författningsdomstol som granskat lagförslaget? För det är väl inte så att det är folket i EU, politiker och tjänstemän, som avses med ”folket” i Grundlagens portalparagraf, 1§ All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Det höjs nu många röster för införandet av en författningsdomstol och vi på Tjänstemannakåren anser att en författningsdomstol är en grundläggande institution i en demokrati värd namnet.
