Hur påverkas Sveriges advokatsamfund av den pågående infiltrationen av det svenska samhället? Infiltration har numera gått över till erövring. Hur är detta möjligt, eller snarare hur har detta tillåtits att ske?
Det obefintliga säkerhetsperspektivet i Sverige har under de senaste fem decennierna genomsyrat hela det svenska samhället och lagstiftningen. Uppenbarligen har vänstern genomfört reformer i denna anda och institutionaliserat befolkningen, tjänstemän och skapat ett nätverk av lojala och bidragsberoende i ”civilsamhället” för att även, då vänstern inte är i regeringsställning, styra samhället. De ”borgerliga” partierna har också spelat på vänsterns planhalva och den nationalistiska känslan har nästan utraderats. Detta har till större delen genomdrivits med migration som ett viktigt instrument.
För att implementera mångkulturprojektet har regelverk i Sverige anpassats till de mest reaktionära och destruktiva krafterna från bl.a. MENA-länderna och därmed banat väg för infiltration, således en begynnande erövring, som nu har gått över styr. Det leder i sin tur till enorma problem.
Advokatsamfundet är inte skonat av denna infiltration. Hittills har Advokatsamfundet reagerat korrekt beträffande advokater med ursprung i MENA-länder vilka har blivit uppmärksammade i media på grund av oetiskt agerande. På senare tid har Advokatsamfundet uteslutit advokater som i sin yrkesutövning förfarit kriminellt. Till och med nuvarande jämställdhetsministern och f.d. åklagaren bekräftade fenomenet med ”oetiska” advokater. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/a7o3QE/aklagare-oetiska-advokater-i-stor-del-av-gangmalen
Det finns således två infiltrations- och erövringsmodeller; advokater som allierar sig med kriminella och de advokater som i samspel med det svenska etablissemanget stämplar kritik av islam som ”islamofobiskt” och ”rasistiskt”.
Utifrån detta förhållningssätt och enligt institutionaliseringsprincipen ges de mest reaktionära krafterna möjlighet och resurser att helt ta över och kräva anpassning till islam samt kräva särlagstiftning och inflytande utifrån uppfattade kränkningar och religiös tillhörighet.
Ett praktexempel på detta har varit de senaste veckornas drev mot en rådman vid tingsrätt då denne har delat islamkritiska inlägg via sina sociala medier som privatperson. En islamistadvokat har uppmärksammat detta och en annan advokatkollega, med rötterna i MENA-kulturen har JO-anmält rådmannen. Advokaten skriver i sin anmälan bl.a. att hon och hennes kollegor kommer att kräva jävsituation ifall denne rådman inte sparkas och tillåts att fortsätta döma där ”muslimer” är part, ombud eller en rättslig aktör. Det har aldrig förekommit i svensk historia, att en tjänsteman blir ifrågasatt på grund av sina politiska aktiviteter som denne utryckt i privata sammanhang och inte på grund av eventuellt tjänstefel eller olämpligt agerande i tjänst. Detta innebär att sätta sig över regelverken och handlar givetvis inte bara om infiltration utan även om erövring.
Vi eftersträvar effektiva strukturella förändringar där samhörigheten ska vara med nationen och inte med utländskt inspirerade intressen och inspirationskällor.
/Styrelsen
