Hur illa är det ställt med vårt land? Allt fler beslut fattas i Bryssel. Beslut i Bryssel eller i Sveriges riksdag ska genomföras. Ofta sker genomförandet och hanteringen av mycket stora summor pengar på kommunnivå. Det politiska landskapet i en kommun kan ändras väldigt snabbt.
Exemplet Botkyrka förskräcker där man genom en så kallad kupp avsatte Ebba Östlin (S), dåvarande kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, när hon blev bortröstad av sina egna partimedlemmar. Partier är ideella föreningar, stadgarna avgör ordningen i föreningen. I fallet i Botkyrka ordnades en förtroendeomröstning och de som ville få bort Östlin värvade ett 30-tal medlemmar månaden före omröstningen. Ni som följt artiklar om kuppen har också kunnat läsa om ABFs inblandning och kopplingar till kriminella nätverk. ABF fick kontrakt på sju fritidshem (enligt uppgift i media) och fritidsklubbar, verksamheter vilka enligt oberoende utredning av säkerhetsbolag var infiltrerade av gängbrottslighet. Konflikten i Botkyrka uppstod när Östlin lade ned ABFs fritidsgårdar.
Sveriges kommuner och landsting är en sockerbit för kriminella på grund av de stora summor pengar som hanteras i bl a upphandlingar. 70% av offentlig sektor är kommunernas verksamhet. Dvs det är både pengar och tillståndsgivning som är intressanta måltavlor för korruption. Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgick 2020 till 819 miljarder kronor. Det motsvarar drygt en sjättedel av BNP, skriver Konkurrensverket.
Det är lätt att ”kuppa” verkar det som, om vi ser till vad som hände i Botkyrka. Man kan även ha synpunkter på lagstiftningen när det gäller om vilka som får rösta i kommunala val.
För att få rösta i kommunala val respektive väljas till politiska uppdrag ska man dels:
- ha fyllt 18 år senast på valdagen
Dels uppfylla något av villkoren att man är:
- svensk medborgare och folkbokförd i kommunen
- medborgare i någon av EU:s medlemsstater Norge eller Island, för dessa länder gäller att man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
- medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år
Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag. Reglerna om rösträtt verkar inte vara utformade efter någon som helst tanke om att personer, för att få rösta, bör förstå vad det är man röstar för eller om, eller ens ha grundläggande kunskaper i det svenska språket eller om hur generationer slitit för att bygga den så kallade välfärdsstaten Sverige. Den välfärdsstat som vi nu ser får allt svårare att klara av grundläggande funktioner i samhället. Självklart ska, väl integrerade och samhällsintresserade invandrare, kunna rösta och även åta sig politiska uppdrag. Det råder dock inga tvivel om att många kriminella nätverk, vilka infiltrerar kommuner och myndigheter och hotar dess personal, har koppling till invandring, av personer som inte har ett intresse av att värna Sveriges intressen. För övrigt så fanns korruption även långt tillbaka i Sverige och det har tagit många årtionden att komma till den välfärdsstat vi en gång var, som skapade det tillitssamhälle som är på väg att raseras.
I podden ”Utanför” samtalar Lotta Gröning och Jan Blomgren med Inga-Britt Ahlenius om korruption i offentlig sektor. I podden berättas om rädda tjänstemän, tystnadskultur, hot, infiltration, oförmåga att hantera just infiltration inom offentlig förvaltning. Inga-Britt Ahlenius berättar om att ordet korruption inte ens förekommer som begrepp i svensk lagstiftning. I podden berättar Inga-Britt Ahlenius vidare att korruptionsbrott i Sverige hanteras under annan rubricering, t.ex. bedrägeri eller trolöshet mot huvudman, där beviskraven är mycket höga, man ska ha uppsåt och det ska finnas vinning. Hon anser att förtroendebrotten inte finns införlivade i vår lagstiftning, och ger som exempel Göteborg, där kommunen hade ett bolag som servade kommunens bilar. Detta bolags anställda servade även bilar till olika släktingar och vänner. En kommunikatör inom kommunen ringde upp Ahlenius efter att ha samtalat med ekobrottsmyndigheten. Kommunikatören ansåg att det inte var korruption att låta kommunens bolag sköta andras bilar. Det var ju ”ingen muta”, dvs det var inte korruption att på arbetstid sköta bilar som inte uppenbarligen var kommunens bilar.
Korruption är ingen ny företeelse i Sveriges kommuner. Men situationen har förvärrats och vad krävs för att vända utvecklingen? Värt att nämna är att många lokala tidningar som ska bevaka politiken lokalt för en tynande tillvaro. Förhoppningsvis kan ”nätet” kompensera för bristande mediabevakning. Det bästa är ju dock om många medborgare ser det som sitt medborgerliga uppdrag att bevaka vad som händer i den egna kommunen, går med i ett politiskt parti, informerar sig om de större upphandlingarna, utkräver information och ansvar av våra folkvalda och naturligtvis röstar på partier som verkar för ett återinförande av tjänstemannaansvaret.
/ styrelsen i Tjänstemannakåren
