Ordet oväld må vara gammaldags och få använder det idag. Det betyder ”rättvisa, opartiskhet och omutlighet, objektivitet och neutralitet” och skulle vara kännetecknande för den svenske ämbetsmannen, Axel Oxenstierna, som på 1600-talet byggde upp den svenska statsförvaltningen. Men hur är det egentligen ställt med dessa eftersträvansvärda karaktärsdrag i dag?
Ja, antagligen skulle Oxenstierna vända sig i sin grav om han kunde se hur hans ämbetsmannaideal förvanskats och urvattnats under seklernas, och framför allt de senaste decenniernas gång.
Helt nyligen kunde vi till exempel läsa om kändispolisen Nadim Ghazale som på debattplats i Expressen skrev så här efter påskhelgens korankaos runt om i landet:
”Att tillstånd ges och att brännandet av Koranen inte är ett självklart hatbrott påvisar hur långt den svenska lagstiftningen har kvar för att skydda vissa utsatta folkgrupper. För mig är det lika självklart som att inte längre få heila fritt på stan eller använda kränkande ord mot andra hudfärger.”
Han fick snabbt svar på tal av Henrik Jönsson, libertariansk debattör, youtuber och författare som menade att det var hårresande omdömeslöst att en representant för svensk ordningsmakt uttryckte stöd för att införa blasfemilagar.
Och vem minns inte uppropet från de 261 ”opolitiska” tjänstemännen på UD som häromåret oroades över att en kommande regering skulle kunna urholka ”värdegrunden” i Regeringskansliets arbete? Detta uppmärksammades av bland annat Kvartal.
Listan på exempel kan göras hur lång som helst, inte minst när det gäller starkt miljöengagerade personer som lyckas ta sig till nyckelpositioner med stora möjligheter att påverka utgången av processer inom sina hjärtefrågor.
Det är dock glädjande och hoppingivande att kunna konstatera, att en sansad och allt nyktrare debatt om betydelsen av opartiska, kompetenta, ja oväldiga tjänstemän, tycks vara på väg tillbaka. Kanske har pendeln svängt – för att slå tillbaka med full kraft.
Låt oss hoppas på det och avsluta med några ord från Sven Otto Littorin, fd arbets-marknadsminister och partisekreterare för Moderaterna, som för tankesmedjan Timbro skriver om en förvaltningstradition som är under stark press. ”Kommande generationer måste stå upp för de grå, oväldiga tjänstemännen,” konstaterar han krasst.
Vi i Tjänstemannakåren kan förstås inte annat än hålla med och vi kommer att fortsätta att stå upp för alla de ”grå” ämbetsmän som gör just det de ska i demokratins namn. Vi vet att tiden och förnuftet, talar för oss.
Vi uppmanar dig att fortsätta ge ditt stöd genom att sprida den här informationen vidare.
___
Ur Tjänstemannakårens nyhetsbrev 5 maj 2022
